Även på 50-talet så var klädstilen målinriktad och så småningom vände man sig till tonåringarna. I mitten av 50-talet så börjades det tillverkas kläder för ungdomarna och TV-program samt radiostationer började göra reklam för klädtidningar speciellt för tonåringar. Snart kunde man se tonårsmodet på marknaden samt tonårsmodeller var något som man kunde se i tidningarna.
Det kunde vara kjolar i engelsk brodyr eller rutig bomull med bollfrans i kanten, vadlånga manchesterbyxor och resårskärp, skjortblus kantad med brodyr och uppfälld krage, snusnäsduk om halsen, platta ballerina skor som var målade i rutigt randigt, prickigt och så vidare medan de äldre förlitade sig mer på hemsömmerskan.

Något hade genombrott på kläderna på under 50-talet. Syntiska fibrer! Det var allt från terylene, orlon, lycra, nylon, polyester samt akryl. Från att ha tjocka strumpor på 15 till 20 denier var det nu mer genomskinligt på bara 12 denier, vilket gjorde strumporna billigare.

Även var 50-talet en tid då två olika formideal skapdes för tonåringarna. Antingen skulle man vara kurvig och bystig som Marilyn Monroe, Sophia Loren, Gina Lollobrigida eller så skulle man vara smal och slank som till exempel Audrey Hepburn.

Idolerna bland tonåringarna var många. Marlon Brandon, Nathalie Wood, James Dean och Grace Patrizia var några av dem. Sidenscarf som var knuten runt väskhandtaget, platta ballerina skor, jumperset, skjortblus, snäv kjol samt lagom med smink.

En annan stil som också var populär var collegstilen, som längre fram hette preppy look. Tröja med skolnamn, veckad kjol, klubbkavaj med skolemblem, jeans med benen uppkavlade på halv stång och halsduk som skräp, strumpor eller sockor med rullade kanter, tiocentare loafers som var fastklämd i springan på ovanlädret.

50-tals kläderna för tonåringarna var helt annorlunda än idag, givitvis. Mycket intressant att följa sånt här, där man verkligen ser hur allt evolutioneras. Undra hur våran klädstil ser ut om 50 år?

Precis köpt in dina nya 50 tals kläder och vill hitta kärleken? Läs allt om dejting på karlekenssprak.se

50-talet var en tid då klädstilen influerades mycket av designers från Frankrike. Modet var inte bara konstruerat och konstnärligt fulländat och konstfärdig men även fantsifullt.
Paris var varifrån all inspiration kom från, allt från skor och hattar till andra kläder.
Det var främst de stora designerna Balenciaga för att inte tala om Dior som omvandlade modet för varje ny säsong som började.
Dior och Balenciaga skapade ständigt nya modefärger i beige, marin, blåklintsblått, solgult, lavendel och många fler färger med millimeteranpassning på dräckjackans längd, längden på armar, bröstvidden, formen på ärmar, ballongkjolar, ballongärmar och kjollängderna.
Mycket handlade om att ha en modernvuxet, medveten och elegant stil. Mer om smak än pengar iallafall.
Alla skulle ha råd att klä sig i stilfullt eftersom klädesplaggen var precis lika skräddade.

År 1954 gjorde Chanel en stor förändring. Hon menade att det inte längre var intressant att ha några hundratals privata klienter, utan ville göra det möjligt att klä tiotusentals vanliga män och kvinnor.
Det var viktigt för henne att männen skulle känna sig trygga i deras kostymer och kvinnorna i deras dräkter.
Pösigt var det mest elegantaste för Chanel, att man skulle kunna röra sig fritt och inte känna sig trängd i kläderna.
Chaneldräkten blev ett världsmode ända fram till 1964.

50-talet var en tid med attityder som bestod av att kläderna skulle återspegla personens rikedom. Alltså raka motsatsen till idag då folk har på sig lite allt möjligt.
Tänker man allmänt så var modet på 50-talet en aning konservativt, damvuxet och omslutet som runt sekelskiftet.
Siluetten ansågs vara en dålig ingrediens i klädstilen då den var överdriven modeteckning, skålformig höfthållare, smal midja, outvecklad byst och trånga höfter samt ben som liknade spindelben.
För dessa som inte hade denna typ av kroppsfigur så gällde det helt enkelt att gå på diet, massage, träning, korsett, behå, höfthållare eller så fick man bege sig till den skräddaren vilket var dyrt.
Det viktigaste var att man skulle vara prydlig, fin och att alla kläderna skulle matcha vid alla tillfällen. Det gällde verkligen att klä sig rätt.

Männens kläder

50-tals kläderna för män liknade en lång skjorta som räckte ända ner till underkläderna. Det gick 7 meter tyg för att göra kläder för en normalbyggd man, kläderna var alltså väldigt pösiga. Männen hade en scarf som de använde när de satt hemma för att knyta från midjan runt knäna, fungerade som en stol eller soffa för dem.

Kvinnans kläder

Även kvinnornas kläder på 50-talet var ganska pösiga. Det finns många handbroderingar på den långa scarfen, byxorna och klänningen. Det tog väldigt lång tid att sy kvinnornas dräkter då broderingarna är väldigt svåra att göra. Sen dess har inte kläderna utvecklats speciellt mycket förutom att de blivit mer modern, men designmässigt är de ungefär lika. Kvinnan behövde alltid bära sarig på huvudet (huvudbonaden för dem). Det hade med kultur och religion att göra.